If you want it so bad, it's worth it all!

Annons

Jag försöker att leva, så jag vågar att dö

Hej på er!

Jag har jobbat som en tok, såpass mycket att jag har börjat drömma mardrömmar om jobbet.

Tanken var egentligen att vi skulle flytta och börja om på nytt i en ny stad, men det blev inte riktigt så, tråkigt nog!

Ah just det! Visste ni att min diabetes tog död på mig förra året? 30onde November 2016 dog jag. Det är sant, jag minns att jag kom hem från jobbet, sa till pojkvän ”kan du väcka mig om en timme? Jag måste vila en stund för jag är så trött” han svarade att han skulle väcka mig. Dagen efter så vaknade jag upp på IVA, med enorma smärtor i bröstet, sköterskan försökte få mig att tro att det var p.ga att dom haft EKG lappar på mig, men det var inte sån smärta, denna var värre. (Jag brukar få ont av EKG klistermärken btw). Efter många om och men fick jag träffa jourläkaren som hade tagit emot mig och ambulanspersonalen som hade hämtat mig, dom förklarade vad som hade hänt dagen innan. Jag fick även förklarat att mitt hjärta slutade slå i ambulansen påväg till Akuten och även inne på Akuten. Jag dog alltså två gånger den dagen. (Dom hade gjort HLR på mig, därav smärtorna.) Jag hade vak på IVA, det var två sköterskor som satt och stirrade på mig genom en ruta, jag hade kateter och jag hade blivit magpumpad. Dom sa att dom aldrig tidigare hade sett ett liknande blodsockerfall, detta var det värsta dom sett och varit med om. Sen fick jag lov att ringa 1. Min mamma och säga att jag inte kunde jobba, vilket hon redan visste! (Jag tänkte bara på jobbet och pojkvän). 2. Chefen! Hon visste vad som hade hänt för mamma hade hunnit säga det på morgonen, jag vaknade 06.45 och började då klockan 6. Sen skulle jag inte få ringa fler, men jag lyckades tjata till mig ett jätte viktigt samtal. Så jag ringde pojkvän och sa att jag hade vaknat och frågade om han kunde komma upp, vilket han kunde. Sen fick jag sköterskorna att dra bort min kateter för den var bara i vägen. Och på eftermiddagen (tror jag) blev jag flyttad till Avd. 61 (medicin avdelningen) p.ga min diabetes. På natten fick jag världens jävla panikångest och snackade massa strunt och var fly förbannad på pojkvän HELT UTAN ANLEDNING! (Om man läser smsen) Men jag minns inget från den natten, dom drogade ner mig på avdelningen, fick både stess och oxy och propavan, så jag blev lugn och kunde sova tillslut. Dagen efter skulle jag träffa min diabetes ssk men eftersom att jag satt fast i en droppställning så fick jag ringa och säga att om hon ville ses så fick hon faktiskt komma bort till mig. Vilket hon gjorde, men hon var inte glad på mig, skällde ut mig efter noter och så fick jag panikångest igen och lipade igenom hela mötet och tydligen bad jag henne dra åt helvete?! Minns ingenting! Helt svart. Nåväl.

Jag fick inte jobba på ett par dagar för läkaren, så jag fick sjukskriva mig en vecka.

imageNär jag kom hem så visade Ice hur mycket han hade saknat mig❤️

imageimageMin arm var blå och fin en vecka efter att jag kommit hem.

 

Annons
Kommentera (2)

Kommentera

  1. Kattis

    Men hjärtat❤ Fan du måste vara mer försiktig! Du måste få hjälp att bli frisk från din ätstörning för annars kommer diabetesen döda dig:(
    Jag VET hur svårt det är men du förtjänar bättre än det här!

Se fler...

Blöh

Jag mår så fruktansvärt illa, jag har typ ingen ork till något och det blir bara värre också!
Näsan rinner som en jävla kran och jag hostar som en tok och får blodsmak i käften efteråt, men jag hostar inget blod det bara smakar blod efteråt^^
Jag är varm hela tiden men tycker att det är iskallt och det är jobbigt att försöka vara social, men jag känner att jag måste.
Fast egentligen så hade jag velat gå och lägga mig och gå i idé av något slag, men det går ju inte..
Och jag vill stänga av min mobil, för jag orkar inte höra den hela tiden, eller iaf sätta den på flygplansläge men det kan jag inte eftersom att jag inte vet om och när jobbet kommer ringa in mig för att dom behöver mig, jag hatar egentligen att vara timanställd men vafan gör man inte liksom?
Jag behöver ett annat jobb, med fast anställning, det hade varit det bästa!

Nåja, nu ska jag nog strax laga mat eller så, om jag inte har för ont i min arm, för när den gör för ont så är det praktiskt taget omöjligt att använda den, men men..
image

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

HUR?!

Hur kan det ens vara möjligt att vågen visar mindre vikt men kroppen är så mycket större än vanligt? Hur är det möjligt att bli tjock på utsidan och mindre på insidan? Hur är det möjligt att VARA SÅHÄR JÄVLA FET OCH ÄCKLIG när jag väger så lite som jag gör?! HUR?! Varför kan det inte bara bli sådär bra som det var innan, innan när jag var smal? Jag kommer ihåg att jag brukade älska mina anklar (ja det är faktiskt sant), jag älskade att ha mina byxor uppvikta en liten bit så att alla kunde se mina smala fina anklar, nu skulle det ALDRIG falla mig in, för herregud så feta och äckliga dom är. Vicky (ni vet mitt hjärnspöke) har varit på mig hela dagen, hon har skrikit på mig, krigat i mitt huvud, vunnit och tagit över min kropp. Min tjockisångest är värre än vad den brukar vara, allt jag vill är att vara smal, smalare, smalast.

Jag har alltid velat vara den smalaste tjejen ni någonsin sett, jag vill vara lätt som en fjäder, lika ömtålig som glas, jag vill vara lika fin som en isprinsessa, jag vill vara smal.

Jag kommer kriga för att gå ner så mycket som möjligt och jag ska krympa min magsäck såpass mycket att jag blir mätt på luft!

 

img_7421.jpg

Annons
Kommentera (1)

Kommentera

Se fler...

Long time


Så det var ett bra tag sen jag skrev nu. Men jag har haft världens jävla bloggtorka och ingen ork, jag har fortfarande bloggtorka och orken finns inte heller egentligen.

Jag håller iaf på att bli sjuk, det blir bara värre och värre för varje dag som går, jag vill inte leva, men jag vill inte dö heller. Min energi tar slut direkt när jag vaknar och öppnar ögonen, jag blir andfådd av att gå till toan, det är jobbigt att låsa upp mobilen, det är jobbigt att tänka, det är jobbigt att prata, det är sjukt ansträngande att klä på sig och det är kallt så fruktansvärt jävla iskallt. Mitt psyke är inte stabilt, jag är jätte känslig hela tiden, blir ledsen för ingenting och kan gråta över små saker i flera flera timmar. Allt känns bara skit och JAG ORKAR INTE längre.

Idag (lördag) är det kalas och jag känner mig egentligen alldeles för dålig för att gå, både sjuk och så har min anorexi tagit över min hjärna igen, går jag inte så är jag en dålig människa, men om jag går så kommer jag bli tvingad att äta massa kakor och tårta och då är jag dålig eftersom att jag inte kan motstå, fast egentligen KAN jag motstå men då kommer ALLA fatta varför jag inte äter och då kommer dom bli sura på mig, eftersom att dom tror att jag är frisk. Men sanningen är den att jag kommer aldrig bli helt frisk, jag vägde mig på jobbet i onsdags, jag blev ledsen, började gråta och låste in mig på toan och grät lite till, sen grät jag på vägen hem och när jag kom hem så hade jag sån tjockisångest så jag gick ut på en långpromenad med Ice. När jag kom hem så gosade jag med katterna och så började jag gråta igen. Jag har inte känt mig såhär tjock på evigheter och jag ser tjock ut i precis allt.

I somras fick jag (eller vi) genomgå en fruktansvärd hemsk sak, så hemsk att jag helst inte vill skriva det men jag känner att jag kanske behöver göra det så att ni också hänger med i svängarna. Jag fick missfall och fick föda vårt barn, död, för hjärtat hade slutat slå och liten dog i magen, jag har klandrat mig själv för detta även om det inte är mitt fel, bröstkorgen var intryckt på liten och på så sätt orkade inte hjärtat slå. Det var det värsta jag varit med om. Lång historia kort liksom, vi har förlorat det finaste vi sett. Men vi har klarat oss igenom det och vi kommer klara oss igenom allt.

Jag är fortfarande tillsammans med pojkvän.

Det är tänkt att vi ska flytta från denna hemska staden också, vi vet bara inte när men förhoppningsvis någon gång i början på nästa år.

Sen hände det en grej och jag blev svarthårig igen:)

image

Annons
Kommentera (1)

Kommentera

Se fler...

Får panik

Jag får seriöst snart panik på den förbannade jävla hunden alltså!
Så fort pojkvän går utanför dörren så står han (hunden) och skriker och han håller fan aldrig käften heller, inte förens efter att vi har bråkat om vem som ska ha sista ordet, för även om jag säger till honom att han ska vara tyst så står han och gapar och JAG PALLAR INTE, seriöst inte när jag har lågt blodsocker heller, för då blir jag så jävla förbannad över minsta lilla, alltså jag skojar inte, jag hade kunnat slå ihjäl en människa när jag har lågt blodsocker, vissa blir tydligen ledsna, men jag, ja jag blir fan förbannad, alltså riktigt jävla fly förbannad.. Det räcker att någon kollar på mig och jag tolkar den blicken som kaxig och sen flyger jag fram emot personen och ska verkligen ha ihjäl människan.. Det är lite läskigt faktiskt, för jag menar absolut inget illa, jag kan bara inte kontrollera mig själv och egentligen så är jag lite för snäll för mitt egna bästa men sen kommer mitt jävla blodsocker och ställer till allt……
JAG HATAR DIABETES!!!!!!!!!!!!

Jag vill gå ut och gunga också, men det är personer på gården nu och eftersom att jag fortfarande är låg så vågar jag inte, jag kommer väl ha ihjäl alla jävlar som glor på mig.

För ett par dagar sedan så hade jag det väldigt jobbigt och INGENTING hjälpte, alltså verkligen INGENTING! Så jag gick ut och gungande och grät som ett barn, så det blev bättre.. Folk som såg mig kollade jävligt konstigt på mig men det gick bra ändå :) Tänk hur det hade kunnat sluta om jag dessutom hade haft lågt blodsocker 😛

Idag har vi inte gjort ett skit typ, vi har städat hela jävla lägenheten och plastat in källaren, ja ni läste rätt, vi har plastat in källaren. Grejen är ju den att vi har förråd nere i källaren, och just vårt förråd har dom inte byggt så speciellt bra, så det har gått och blivit ett hål rakt in i väggen så det kommer in massa jord och vatten där, så tills hyresvärden fixar det så får vi ha det inplastat, alltså plast som ligger ovanför hålet. för jag eller vi vill inte att våra saker ska bli förstörda! :)

Men nu ska jag nog fortsätta städa så vi blir klara idag, det ser ut som ett fucking bombnedslag här hemma:P

img_3800.jpg

Annons
Kommentera (2)

Kommentera

Se fler...
stats